Den iranska regimen har varit engagerad i en långvarig kamp mot sina egna medborgare, där de använder förtryck, hot och våld för att behålla makten.
Islamisternas kamp mot det egna folket har lett till bl.a.:
- En djup klyfta mellan stat och samhälle
- Många iranier i allt högre grad ser regeringen som en motståndare snarare än en representant för folket
- Protestslagord har gått från ekonomiska klagomål till direkta utmaningar mot det politiska systemet
- dokumenterade dödsskjutningar, massarresteringar, tortyr och andra övergrepp under nedslagen mot protesterna
- Kvinnor som motståndssymboler
- Obligatoriska hijablagar har blivit en central symbol för statlig kontroll
- Kvinnors trotsiga handlingar framställs som en utmaning mot regimens ideologiska grundvalar
- Den iranska diasporans roll där iranier bosatta utomlands hjälper till att sprida protester genom sociala medier, internationell påverkansarbete och politiska kampanjer
- Västerländska regeringar ofta fokuserar på Irans kärnvapenprogram och regionala policyer samtidigt som de ägnar mindre uppmärksamhet åt mänskliga rättigheter och demokratiska ambitioner inom Iran.
Konflikten mellan Islamiska republiken och många iranska medborgare inte bara är politisk utan också ideologisk. Kraven på frihet, jämlikhet och demokratiskt styre som uttrycktes under Woman, Life, Freedom-rörelsen fortsätter trots statlig repression.